Nyhetsrum

”Vad sägs om en skopa förutsebarhet?”

Artikel skriven av biträdande juristen Oscar Svanholm, först publicerad i Byggvärlden.


När jag var ny på jobbet sa en av mina kollegor till mig att det under de senaste tio åren inte har genomförts ett enda större entreprenadprojekt i Stockholm som inte medfört en tvist av något slag. Även om detta kanske inte stämmer till hundra procent så är det knappast någon hemlighet att det ofta uppstår tvister i samband med entreprenader.

Vi som jobbar med tvistlösning i entreprenadbranschen ställer oss därför ofta frågan om det inte vore en god idé för både beställare och entreprenörer att fundera ett extra varv kring hur de vill att just deras tvist ska hanteras. Även om man så klart aldrig tänker sig att en tvist kommer att uppstå i just sin entreprenad så vill ändå jag slå ett slag för att redan i avtalet komma överens om en tvist ska lösas genom ett skiljeförfarande eller i allmän domstol, dvs. tingsrätt i första instans. Genom att i förväg vara överens om på vilket sätt en framtida tvist ska avgöras har man redan där undvikit en potentiell tvist.

”Men skiljeförfaranden kostar ju skjortan!”
Det stämmer att skiljeförfaranden kan kosta mycket. Det är parterna som står för skiljedomarnas nota och domarna vill i princip alltid ha ett förskott för att börja jobba. För en mindre aktör kan ett förskott i sig vara tillräckligt för att överväga att inte driva sitt krav vidare. Särskilt om standardskrivelsen i AB 04/ABT 06 kap. 9 § 1 gäller och aktören redan ligger ute med drygt 7 000 000 kr (tvister som rör belopp överstigande 150 prisbasbelopp, ex. moms, ska enligt huvudregeln avgöras genom skiljeförfarande). För en mindre aktör kan det därför vara särskilt viktigt att fundera ett extra varv kring hur en framtida tvist ska hanteras – även mindre entreprenader kan medföra tvister om stora belopp.

”Vad får man för pengarna egentligen?”
Ett skiljeförfarande går fort (i relativa termer) och en skiljedom kan inte överklagas. I det avseendet finns ytterligare förutsebarhet – lagd dom ligger, så att säga, och endast i undantagsfall kan en skiljedom upphävas. Om man dessutom har skrivit in det i sitt avtal så omfattas förfarandet av sekretess vilket gör att man slipper få sina affärer offentliggjorda.

”Det känns bättre att gå till tingsrätten. Och billigare!”
Det är givetvis viktigt att det känns så bra som möjligt för en själv att gå vidare med att driva sin tvist. Det kan också kännas tryggare att förlita sig på en domstol, vars uppgift är att säkerställa allas rätt att få sin sak prövad. Någon större skillnad mellan domstolars och skiljenämnders bedömningar i tvister finns dock inte – det går att lita på att både domare och skiljemän är väldigt duktiga på det de gör.

Och visst är det billigare att slita sin tvist i allmän domstol! Ansökningsavgiften kostar 2 800 kronor och resten av domstolens hantering av tvisten bekostas av statliga medel. Men det är en långdragen historia. Inte nog med att det kan ta lång tid innan en dom meddelas av tingsrätten – domen kan dessutom överklagas till hovrätt som kan ta ett år till på sig för att avgöra tvisten. En process i domstol är därför inte det bästa alternativet för den som saknar tålamod.

”Det blir ändå aldrig tvister i mina entreprenader”
Även om min kollega baserade sitt uttalade på en lång erfarenhet av branschen är det så klart inte givet att en entreprenad också medför en tvist. I många fall löser man också problemen som dyker upp genom diskussioner och pragmatiska överenskommelser, vilket alltid är att föredra framför en process.

Att i förväg komma överens om hur den tvist som aldrig kommer att uppkomma ska hanteras innebär inte en ökad risk för tvist. Min poäng är att om olyckan är framme, vore det inte skönt att i vart fall kunna luta sig på att veta hur tvisten ska hanteras? För i en annars ganska oförutsebar vardag – vore det inte bra med en skopa förutsebarhet?

Så får företag hjälp att investera hållbart

Med taxonomiförordningen ska EU göra det lättare att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Här beskriver advokaten Anders Malm den nya och aktuella EU-förordningen – och vad företagen måste tänka på.