Välkommen till AG Advokat

I entreprenadtvister är det inte ovanligt att parterna använder sig av branschyttranden för att ge kompletterande information om vad som är brukligt i en viss bransch. Det kan exempelvis ges in för att styrka hur standardavtalen ska tolkas och kan tillmätas vikt vid domstolens avgörande. Högsta domstolen meddelade nyligen ett partiellt prövningstillstånd för att pröva frågan om ett utlåtande om branschpraxis utgjorde bevisning eller om det skulle ses som ett rättsutlåtande (mål T 5269-23).

Beställarens rätt att häva ett entreprenadkontrakt där parterna har avtalat om AB 04 eller ABT 06 regleras i kap. 8 § 1 i båda standardavtalen. Vid sidan av detta anses beställaren ha rätt att häva kontraktet även med stöd av allmänna rättsprinciper.

Reglerna om offentlig upphandling reglerar hur upphandlande organisationer ska gå till väga vid förvärv av de varor, tjänster och byggentreprenader som behövs för att dessa ska kunna bedriva sin verksamhet. Hyreskontrakt är emellertid undantagna och behöver inte upphandlas. Detta är naturligtvis behändigt och medför en större valfrihet.

Bygg- och anläggningsbranschen präglas i stor utsträckning av ett antal väletablerade standardavtal som utgör grunden för avtalen mellan olika aktörer på marknaden. Tidigare i år publicerades ännu ett.

Avtalsparter kan känna sig obekväma med att framställa skadeståndskrav trots att skada uppkommit. Det kan finnas oro för negativ påverkan på affärsrelationen.
Jaana Nilsson, advokat och partner, AG Advokat, berättar vad som gäller när det kommer till skadeståndskrav och hur situationen bäst hanteras.

I det senaste numret av Juridisk Tidskrift nr 1 2024-2025 medverkar advokaterna Johan Wingmark, Jaana Nilsson och Kristin Malmqvist med en analys ”Försäkringsersättning när ett tak rasar in. Möbelvaruhuset i Boden”.

Det är vanligt att utlåtanden från värderingsmän eller andra sakkunniga används som bevis vid tvist i domstol. En fråga som då uppstår är vilket bevisvärde som den sakkunniges utlåtande ska tillmätas. Frågan ställs på sin spets då den sakkunnige, på grund av exempelvis sekretessavtal, inte kan uppge vilket underlag hen grundar sin bedömning på. I NJA 2017 s. 261 har Högsta domstolen prövat just den frågan.

Säkerhetsfrågorna är högt upp på agendan och med en ny lag om utländska direktinvesteringar på plats behöver fastighetsbranschen snabbt ta till sig hur den berör olika transaktioner.

De senaste åren har varit utmanande för byggbranschen på många sätt. Vi tänker närmast på pandemin och kriget i Ukraina med följder som minskad produktion, problem med leveranser och stigande priser på olja, material och råvaror. Detta har lett till kostnadsökningar i många entreprenader och fråga har uppkommit om det funnits en möjlighet att ändra avtalat pris med stöd av AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3. Rättspraxis har hittills varit mycket begränsad, men en dom från Jönköpings tingsrätt väcker förhoppningar om att branschen äntligen ska få en prövning av bestämmelsen i högre instans.