Nyhetsrum

Nytt standardavtal för maskinhyra – ABAM 24

Bygg- och anläggningsbranschen präglas i stor utsträckning av ett antal väletablerade standardavtal som utgör grunden för avtalen mellan olika aktörer på marknaden. Tidigare i år publicerades ännu ett.

Byggföretagen och Maskinentreprenörerna har enats om ett standardavtal för hyra av anläggningsmaskin med förareABAM 24. Standardavtalet ska användas vid avtal mellan beställare och ett maskinföretag när en anläggningsmaskin med förare hyrs in för ett uppdrag där föraren arbetar under beställarens ledning. Standardavtalet bedöms vara av särskild relevans för bygg- och anläggningsentreprenörer i deras kärnverksamhet samt för fastighets- och industribolag som har ett löpande behov av maskiner med förare för underhållsarbeten. Förhoppningen är att det nya standardavtalet ska leda till fler skriftliga avtal, tydligare ansvarsfördelning och att arbetsmiljöansvaret förtydligas. Av den initiala input vi fått från AG Advokats klienter och samarbetspartners så har det initiala mottagandet varit övervägande positivt, särskilt det faktum att standardavtalet täpper igen en tidigare gråzon mellan uthyrning och underentreprenad.

Tidigare har det inte funnits något motsvarande branschförhandlat standardavtal avsett för hyra av anläggningsmaskin med förare. Vissa större åkeri- och maskinuthyrningsföretag har tillämpat sina egna ”allmänna villkor”, alternativt att standardavtalet SRAH 19 (som gäller vid maskinuthyrning utan förare) har åberopats med egenförfattade tillägg av varierande kvalitet. En inte helt ovanlig hantering har också varit total avsaknad av skriftliga avtal. Samtliga dessa alternativ har ofta brustit när det kommer till att fånga upp ”föraraspekten” av leveransen, exempelvis villkor som avser utbildning, säkerhet och arbetsmiljö.

Givet dess tillämpningsområde och uppdragets karaktär är ABAM 24 klart mer omfattande än SRAH 19, men samtidigt begränsat och klart mindre kravställande mot leverantören än vad branschens underentreprenadavtal tenderar att vara. Strukturen i ABAM 24 och särskilt dess kapitelindelning är inspirerad av AB 04/ABT 06. Ett centralt villkor, som också utgör skiljelinjen mot underentreprenadavtal, framgår redan av den första inledande bestämmelsen av vilken det framgår att maskinföretag förutsätts utföra arbete i beställarens verksamhet enligt dennes anvisningar. Arbetsledning förutsätts alltid tillhandahållas av beställaren, vilket är huvudorsaken till att maskinföretagets ansvar är begränsat jämfört med vad som gäller för entreprenören enligt AB 04/ABT 06. Det finns exempelvis inget felansvar för maskinföretaget. Om maskinföretaget förväntas hålla med egen arbetsledning och ska ta ansvar för att visst definierat arbete utförs/färdigställs inom viss angiven tid bör parterna i stället tillämpa AB 04/ABT 06 som standardavtal.

Centrala regleringar avseende arbetsmiljöarbete återfinns samlat i punkten 2.6 i ABAM 24 och syftar till att klargöra vilken av parterna (maskinföretaget eller beställaren) som ansvarar för vad innan och under kontraktstiden. Bland annat gäller att maskinföretaget innan etablering sker hos beställaren ska ha gjort en riskbedömning av de arbeten som ska utföras. Maskinföretaget ska också säkerställa att maskinföraren vid första inställelse på arbetsplatsen anmäler sig till platskontoret, eller om platskontor saknas, till av beställaren anvisad person. Beställaren ska å sin sida tillse att det finns en arbetsmiljöplan som omfattar maskinförarens arbeten hos beställaren samt säkerställa att maskinföraren känner till och följer ordnings- och skyddsreglerna på arbetsplatsen och BAS-U:s anvisningar. Beställaren ska också under arbetets gång löpande göra en riskbedömning av de arbeten som ska utföras hos beställaren och vidta motsvarande skyddsåtgärder för maskinföraren som för sina egna anställda. Alla dessa åtgärder syftar till att uppnå en förbättrad arbetsmiljö och högre säkerhet med färre olyckor och tillbud på arbetsplatser.

 

I flera andra avseende är villkoren allmänt hållna och ger flera alternativa lösningar. En uppmaning till användarna är därför att använda det tillhörande avtalsformuläret. På Byggföretagens respektive Maskinentreprenörernas hemsida finns ABAM 24 och tillhörande avtalsformulär tillgängligt för nedladdning.

Har ni frågor om användningen ABAM 24 och hur de passar in i övrig avtalsstruktur på ert bolag så är ni välkomna att höra av er till era kontaktpersoner på AG.


Hjälp, vår platschef har undertecknat en cut off-klausul!

När en avtalspart råkar i betalningssvårigheter eller är på obestånd förekommer inte sällan att fakturor överlåts till factoringbolag. Factoring är särskilt vanligt i entreprenadbranschen, där bristande likviditet många gånger utgör ett problem för entreprenören. Fakturaöverlåtelser kan ske helt utan gäldenärens samtycke, men förutsätter att den som har förvärvat fordran underrättar gäldenären om att överlåtelse har skett (denuntiation). Om denuntiation har skett kan betalning med befriande verkan endast ske till den borgenär som förvärvat fordringen. Gäldenären har emellertid samma invändningsrätt mot den nya borgenären som mot överlåtaren, såvida inte gäldenären medger annat genom att t.ex. avtala bort sin invändningsrätt i en s.k. cut off-klausul.

Artikel skriven av Olga Gärd

Byggsanktionsavgift mot vem? Entreprenadbolag m.fl. inte i fokus enligt högsta insats

Ansvaret för en byggsanktionsavgift är strikt, dvs. det spelar inte någon roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Högsta domstolen har nyligen i en dom den 6 februari 2025 i mål nr P 3650-23 ”Kallförrådet i Husie” prövat vilka förutsättningar som finns för att ta ut en byggsanktionsavgift.

Artikel skriven av Jaana Nilsson

AB 04:s reglering av konkurrerande förseningsorsaker

En fråga som ofta diskuteras är om entreprenören har en given rätt till tidsförlängning om det föreligger en omständighet som beställaren svarar för och som i sig innebär att det hade varit omöjligt för entreprenören att färdigställa entreprenaden i rätt tid. Jag tar följande exempel: entreprenören ska färdigställa sin entreprenad den 31 december ett visst år och för att entreprenörenska kunna utföra ett särskilt arbetsmoment behövs vissa handlingar, som beställaren har en avtalsenlig skyldighet att leverera tre månader före avtalat färdigställandedatum. Om beställaren levererar dessa handlingar först den 1 mars året efter, infinner sig frågan om detta förhållande ger entreprenören en automatisk rätt till tidsförlängning eller om beställaren kan erhålla förseningsvite på den grunden att entreprenören inte färdigställde entreprenaden vid den tidpunkt som var avtalad mellan parterna.

Artikel skriven av Fredrik Schedin