Är besiktningsutlåtanden rättsligt bindande?

I entreprenader utförs som regel besiktningar i syfte att få en bedömning av om entreprenaden är korrekt utförd. Att besiktningsmannens utlåtande är viktig i detta avseende är parterna normalt överens om, men är besiktningsmannens utlåtande rättsligt bindande eller kan en domstol vid en domstolsprocess bortse från detta och vad har utlåtandet för styrka som bevis i en sådan process? Advokaten Kristin Malmqvist och biträdande juristen Anton Isaksson reder ut frågan.

Om parterna har avtalat att AB 04 eller ABT 06 ska gälla har de kommit överens om att det ska finnas möjlighet att påkalla olika typer av besiktningar för olika skeden av entreprenaden. Viktigast är slutbesiktning, men det förekommer även andra varianter. Samtliga besiktningar används för att avgöra om entreprenaden är utförd enligt avtalet eller om det finns fel i utförda arbeten. Det finns även möjlighet att få besiktningen, eller del av den, överprövad av en överbesiktningsnämnd. Om parterna inte har kommit överens om att något av standardavtalen ska gälla finns möjlighet att genomföra besiktning i samma syfte. I sådant fall gäller dock inte de särskilda avtalsbestämmelser för besiktningsförfarandet som finns i dessa.

I detta sammanhang är det viktigt att notera att ett besiktningsutlåtande inte är rättsligt bindande mellan parterna, oavsett om besiktningen utförs enligt något av standardavtalen eller inte. Det vinner inte heller laga kraft, dvs. är inte slutligt mellan parterna, utan kan prövas på nytt av domstol eller skiljenämnd. Detta oavsett om besiktningen överprövats av en överbesiktningsnämnd eller inte. Bara för att en besiktningsman uttalat sig i fråga om visst fel betyder det därmed inte att en domstol inte kan göra en annan bedömning, av just det felet eller t.o.m. av om entreprenaden borde ha godkänts eller inte. Detta skiljer denna typ av dokument från till exempel myndighetsbeslut eller domstols dom.

I en domstolsprocess kan däremot besiktningsutlåtandet lämnas in som bevis och utgör då en del av domstolens bevisvärdering. Utlåtandet har så kallad bevisverkan. Den andra parten kan i sådana fall föra fram motbevisning som visar att det som står i besiktningsutlåtandet inte stämmer. Om framförd motbevisning är tillräckligt stark kan domstolen välja att bortse från besiktningsmannens bedömningar och i stället komma fram till motsatta slutsatser och att så sker är inte ovanligt.

Besiktningsutlåtanden har med andra ord lägre rättslig status än lagakraftvunna myndighetsbeslut och domar, men då besiktningsutlåtanden normalt utförs av kunniga fackmän värderas det ofta högt som bevis. Vilken tyngd det har som bevis variera dock och faktorer som t.ex. besiktningsmannens kompetens har betydelse i detta avseende. Ett besiktningsutlåtande har därmed inte per automatik ”fullt bevis” i en rättegång om än ett starkt bevisvärde om inget annat framkommer som ger anledning att ifrågasätta utlåtandet.