Nyhetsrum

Är besiktningsutlåtanden rättsligt bindande?
I entreprenader utförs som regel besiktningar i syfte att få en bedömning av om entreprenaden är korrekt utförd. Att besiktningsmannens utlåtande är viktig i detta avseende är parterna normalt överens om, men är besiktningsmannens utlåtande rättsligt bindande eller kan en domstol vid en domstolsprocess bortse från detta och vad har utlåtandet för styrka som bevis i en sådan process? Advokaten Kristin Malmqvist och biträdande juristen Anton Isaksson reder ut frågan.
Om parterna har avtalat att AB 04 eller ABT 06 ska gälla har de kommit överens om att det ska finnas möjlighet att påkalla olika typer av besiktningar för olika skeden av entreprenaden. Viktigast är slutbesiktning, men det förekommer även andra varianter. Samtliga besiktningar används för att avgöra om entreprenaden är utförd enligt avtalet eller om det finns fel i utförda arbeten. Det finns även möjlighet att få besiktningen, eller del av den, överprövad av en överbesiktningsnämnd. Om parterna inte har kommit överens om att något av standardavtalen ska gälla finns möjlighet att genomföra besiktning i samma syfte. I sådant fall gäller dock inte de särskilda avtalsbestämmelser för besiktningsförfarandet som finns i dessa.
I detta sammanhang är det viktigt att notera att ett besiktningsutlåtande inte är rättsligt bindande mellan parterna, oavsett om besiktningen utförs enligt något av standardavtalen eller inte. Det vinner inte heller laga kraft, dvs. är inte slutligt mellan parterna, utan kan prövas på nytt av domstol eller skiljenämnd. Detta oavsett om besiktningen överprövats av en överbesiktningsnämnd eller inte. Bara för att en besiktningsman uttalat sig i fråga om visst fel betyder det därmed inte att en domstol inte kan göra en annan bedömning, av just det felet eller t.o.m. av om entreprenaden borde ha godkänts eller inte. Detta skiljer denna typ av dokument från till exempel myndighetsbeslut eller domstols dom.
I en domstolsprocess kan däremot besiktningsutlåtandet lämnas in som bevis och utgör då en del av domstolens bevisvärdering. Utlåtandet har så kallad bevisverkan. Den andra parten kan i sådana fall föra fram motbevisning som visar att det som står i besiktningsutlåtandet inte stämmer. Om framförd motbevisning är tillräckligt stark kan domstolen välja att bortse från besiktningsmannens bedömningar och i stället komma fram till motsatta slutsatser och att så sker är inte ovanligt.
Besiktningsutlåtanden har med andra ord lägre rättslig status än lagakraftvunna myndighetsbeslut och domar, men då besiktningsutlåtanden normalt utförs av kunniga fackmän värderas det ofta högt som bevis. Vilken tyngd det har som bevis variera dock och faktorer som t.ex. besiktningsmannens kompetens har betydelse i detta avseende. Ett besiktningsutlåtande har därmed inte per automatik ”fullt bevis” i en rättegång om än ett starkt bevisvärde om inget annat framkommer som ger anledning att ifrågasätta utlåtandet.
Liknande nyheter

”Nu är det extra viktigt att skydda sig mot att förlora pengar i projekten”
I dessa tider är det extra viktigt att vara vaksam för att skydda sig mot att förlora pengar i projekten, och för att i möjligaste mån undvika en kostsam tvist. Vad kan man som entreprenör och beställare tänka på?

FV-Expert:Vad kostar det att säga upp en lokalhyresgäst?
Du som fastighetsägare behöver ha godtagbara skäl för att säga upp en hyresgäst. Föreligger inte sådana skäl kan det bli mycket kostsamt att bli av med en hyresgäst. I denna artikel redogör vi för vad som utgör godtagbara skäl, hyresvärdens skadeståndsskyldighet vid obefogad uppsägning och hur ett sådant belopp fastställs.

Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i mål med samlat störningskrav
I en pågående tvist i Attunda tingsrätt mellan NCC och Upplands-Bro kommun har NCC framställt ett så kallat samlat störningskrav. Tingsrätten avslog ett av kommunen framställt yrkande om avvisning av NCC:s talan. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Även Högsta domstolen har nu beslutat att inte ge prövningstillstånd. Kan detta vara slutet på diskussionen om tillåtligheten av samlade störningskrav?