Nyhetsrum

Sammanfattning av nya regler på upphandlingsområdet

Riksdagen har beslutat om nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Syftet med reglerna är att skapa en effektivare och mer förutsebar överprövningsprocess. Ändringarna i upphandlingslagarna börjar gälla den 1 juli 2022 och innebär bland annat följande:

  • det för mål om överprövning av en upphandling ska införas ett krav på skyndsamhet samt preklusionsfrister. det vill säga preciserade tidsfrister, i förvaltningsrätten och kammarrätten
  • en ansökan om överprövning av ett avtals giltighet som inte är styrt av ett direktiv ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom 30 dagar från det att samlad information om genomförda upphandlingar, i den så kallade efterannonsen, har publicerats
  • talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits
  • det ska införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott eller missförhållanden i övrigt.

I sammanhanget bör även Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2022 ref. 4 I och II nämnas. Domstolen fastslår att leverantörer har en påtalandeskyldighet för brister i upphandlingsdokumenten. Det innebär att en anbudsgivare eller anbudssökande bör påtala brister i upphandlingsdokumenten till den upphandlande organisationen under upphandlingens gång för att kunna anses lida skada senare i en överprövningsprocess.

Under våren har flera ändringar genomförts som påverkar offentlig upphandling. Hör gärna av dig till Viktoria Edelman eller Alice Grapp om du har frågor som rör offentlig upphandling.

FV-Expert:Vad kostar det att säga upp en lokalhyresgäst?

Du som fastighetsägare behöver ha godtagbara skäl för att säga upp en hyresgäst. Föreligger inte sådana skäl kan det bli mycket kostsamt att bli av med en hyresgäst. I denna artikel redogör vi för vad som utgör godtagbara skäl, hyresvärdens skadeståndsskyldighet vid obefogad uppsägning och hur ett sådant belopp fastställs.

Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd i mål med samlat störningskrav

I en pågående tvist i Attunda tingsrätt mellan NCC och Upplands-Bro kommun har NCC framställt ett så kallat samlat störningskrav. Tingsrätten avslog ett av kommunen framställt yrkande om avvisning av NCC:s talan. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Även Högsta domstolen har nu beslutat att inte ge prövningstillstånd. Kan detta vara slutet på diskussionen om tillåtligheten av samlade störningskrav?