Nyhetsrum

Säkerhetsskyddsavtal ställer höga krav på hyresvärden
Som hyresvärd är det viktigt att följa säkerhetsskyddsavtal vid uthyrning till myndighet med säkerhetskänslig verksamhet. Om rutiner inte följs kan konsekvenserna bli ödesdigra, skriver Johan Gadd, partner AG Advokat och Emily Dahlqvist, biträdande jurist AG Advokat i World in Property.
Myndigheter som gör upphandlingar med koppling till säkerhetskänslig verksamhet ska teckna säkerhetsskyddsavtal med leverantören där det framgår vilka krav om säkerhetsskydd som ska gälla för verksamheten.
För denna typ av verksamhet och avtal är säkerhetsskyddslagen tillämplig.
Påverkar hyresförhållandet
Om en sådan myndighet bedriver verksamheten i lokaler som förhyrs kommer delar av lagen att påverka hyresförhållandet.
Vid upphandlingar ska ett säkerhetsskyddsavtal tecknas med leverantören (om det är fråga om upphandlingar som avser lokalhyra är hyresvärden att anse som en leverantör i lagens mening) där det framgår vilka krav om säkerhetsskydd som ska gälla för verksamheten.
Med ett säkerhetsskyddsavtal följer en katalog av skyldigheter och åtaganden för hyresvärden som måste iakttas under hela hyresförhållandet som också kan påverka möjligheten att överlåta fastigheten och att göra ägarförändringar i det fastighetsägande bolaget.
Säkerhetsskyddsavtal finns i olika nivåer. Nivåerna har ofta följande innebörd:
Nivå 1 innebär att hyresvärden får arbeta med och förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i egna och av myndigheten godkända lokaler.
Nivå 2 innebär att hyresvärden får arbeta med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i myndighetens lokaler eller i lokaler godkända av myndigheten.
Nivå 3 innebär att företaget inte får hantera och förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom ramen för uppdraget annat än i myndighetens lokaler och utrymmen, och inte heller föra ut sådana uppgifter från sådana utrymmen.
Om fastighetsägaren har flera fastigheter som är paketerade i olika bolag så måste ett säkerhetsavtal tecknas för respektive bolag.
Omfattande rutiner
När avtalet har tecknats ska den personal som ska arbeta i uppdraget i vissa fall registerkontrolleras, vilket ska dokumenteras hos företaget på ett säkert sätt.
När det gäller avtal avseende nivåer som föreskriver att uppgifter endast får hanteras och förvaras i företagets egna lokaler så är det fråga om betydligt mer omfattande åtgärder för att få allt klart eftersom lokaler kan komma att behöva anpassas, särskilda rutiner skapas och personal utbildas.
I säkerhetsskyddsavtal finns omfattande och viktiga rutiner som måste följas. Det åligger även hyresvärden att hålla utbildningar för personal som ska arbeta i uppdraget så att de förstår vilka rutiner som måste iakttas i enlighet med säkerhetsskyddsavtalet.
Det är därför viktigt att en tydlig instruktion/manual upprättas inom respektive bolag som specificerar aktuella rutiner och hur såväl ledningen som personalen ska arbeta för att säkerställa att företaget och dess personal följer de regler som gäller för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
I fastighetsbolag är det viktigt att vara medveten om att ägarförändringar och förändringar inom personal kan kräva en förnyad prövning inom ramen för säkerhetsskyddsavtal. Det är inte heller ovanligt att hyresavtalen med myndigheter som är föremål för säkerhetsskyddsavtal anger att ägarförändringar och överlåtelse av aktuell fastighet kräver godkännande av hyresgästen/myndigheten.
Att inte följa rutiner kan bli ödesdigert
AG Advokat har stor erfarenhet av att arbeta med säkerhetsskyddsavtal såväl i samband med förhyrningar som entreprenader.
Vi håller även utbildningar och tar fram rutiner anpassat för aktuell verksamhet för att säkerställa att fastighetsägare har skriftliga rutiner som ett stöd för att verksamheten bedrivs i enlighet med aktuellt säkerhetsskyddsavtal.
Konsekvensen av att inte följa rutinerna kan bli ödesdigra med risk för förtida uppsägningsrätt för hyresgäster.
Text
Liknande nyheter

EU-rättens principer har betydelse vid tolkning av offentligt upphandlade entreprenadavtal
I ett nytt avgörande från EU-domstolen befästs att upphandlingsrättens principer om likabehandling och öppenhet är av betydelse även under avtalets fullgörandefas. Avgörandet bör beaktas vid upprättandet av avtal och kan ha inverkan på nationella entreprenadtvister. I denna artikel redogör advokaten Viktor Hård af Segerstad för EU-domstolens dom den 5 juni 2025 i mål C-82/24.

Möt vår medarbetare: Eric Ödling
Vi satte oss ner med Eric för att få höra mer om hur han hamnade på AG Advokat, vad han tycker är roligast med sitt jobb på byrån, och spana lite kring byrån i framtiden.

Behöver man bry sig om "Bergrumsdomen"?
Högsta domstolens dom – Bergrumsgaraget – från den 22 maj 2025 i mål T 1347-24 är av generellt intresse även om det faktum att domen rör just ett bergrum kan ge intryck av att så inte är fallet. Det är inte så många som ställs inför fenomenet hyra av bergrum.
Domen är för det första av intresse därför att den ger ledning för vad som kan utgöra ett hyresobjekt enligt JB 12 kap. För det andra därför att den tydligt illustrerar att bedömningen av vad som utgör hyra är objektiv, vad parterna tänkt är i det stora hela ointressant.
Angående första temat kan noteras att upplåtelsen avsåg ett parkeringsgarage beläget i ett bergrum. Garaget var – trots att det låg i ett bergum – sedvanligt utformat med tre våningsplan av betong vilka nåddes med anlagda körbanor. I garaget fanns ventilation, elinstallationer och dagvattenbrunnar. Detta ansågs alltså utgöra ett hus i JB 12 kap:s bemärkelse. Av generellt intresse är att HD klargör att begreppet hus ska ges ett vidsträckt tillämpningsområde. Utgångspunkt för om något ska utgöra ett hus är konstruktionens utformning och funktion. Att konstruktionen råkar finnas i ett bergrum är därför egentligen egalt.
Artikel skriven av Erika P Björkdahl