Skip to content

Sök

Kontakt

Perspektiv

  • Artikel
  • Nyheter

Krav på implementering i entreprenadavtal av bankernas gemensamma villkor för finansiering av byggprojekt

Under 2023 införde flera storbanker särskilda villkor för kreditgivning till byggprojekt. Regelverket är ett resultat av Bankinitiativet Hållbar Byggbransch. Sedan den 1 november 2024 förväntas byggsektorns aktörer ha implementerat kontrollsystem som uppfyller de nya kravställningarna. Inarbetning av bankernas villkor i projektspecifika entreprenadavtal kommer i fortsättningen att vara ett krav/villkor i kreditavtalen.

Läs mer

Banner artikel
  • Artikel

Möt vår medarbetare: Maria Saxby 

Maria började hos oss på AG Advokat för snart nio år sen och har under sin tid på byrån haft flera olika roller. Hon började som receptionist och har sen dess hunnit vara både assistent, sommarnotarie och studentmedarbetare, och sedan 2022 är hon en av våra skickliga biträdande jurister.

Läs mer

Maria saxby 20241219
  • Artikel

Jämkning av vite i standardkontrakten

I entreprenadtvister där AB04\/ABT06 gäller som standardavtal är det inte ovanligt att parterna bl.a. tvistar om s.k. förseningsvite. Beställaren gör då gällande att entreprenören varit försenad med att leverera entreprenaden, medan entreprenören i första hand gör gällande att denne inte varit försenad, och inte sällan i andra hand att eventuellt vite i vart fall ska jämkas. Den senare invändningen presenterar egentligen ett intressant problem som sällan berörs och än mer sällan prövats. Varför ska jämkning ske, och hur görs den?

Läs mer

Linkned in Panagiotis Eleftheriadis2
  • Artikel

Möt vår medarbetare: Fredrik Schedin

Fredrik är en av våra process- och entreprenadjurister och har en lång och gedigen erfarenhet av rättsprocessen, både som advokat och domare. Fredrik började hos oss redan år 2000 men valde 2017 att arbeta som domare på Södertörns tingsrätt. Sedan 2022 är han tillbaka på AG Advokat igen och arbetar som counsel.

Läs mer

Fredrik Schedin 20241108 AG DAG1 4459 Redigerad scaled
  • Artikel

Nytt beslut från Högsta domstolen - utlåtande om branschpraxis utgör bevisning 

I entreprenadtvister är det inte ovanligt att parterna använder sig av branschyttranden för att ge kompletterande information om vad som är brukligt i en viss bransch. Det kan exempelvis ges in för att styrka hur standardavtalen ska tolkas och kan tillmätas vikt vid domstolens avgörande. Högsta domstolen meddelade nyligen ett partiellt prövningstillstånd för att pröva frågan om ett utlåtande om branschpraxis utgjorde bevisning eller om det skulle ses som ett rättsutlåtande (mål T 5269-23).

Läs mer

Gron bakgrund
  • Artikel

Ledtrådar, men inga svar? Ny praxis avseende det upphandlingsrättsliga hyresundantaget

Reglerna om offentlig upphandling reglerar hur upphandlande organisationer ska gå till väga vid förvärv av de varor, tjänster och byggentreprenader som behövs för att dessa ska kunna bedriva sin verksamhet. Hyreskontrakt är emellertid undantagna och behöver inte upphandlas. Detta är naturligtvis behändigt och medför en större valfrihet.

Läs mer

Linkned in nyhet nya regler2
  • Artikel

Nytt standardavtal för maskinhyra – ABAM 24

Bygg- och anläggningsbranschen präglas i stor utsträckning av ett antal väletablerade standardavtal som utgör grunden för avtalen mellan olika aktörer på marknaden. Tidigare i år publicerades ännu ett.

Läs mer

Nytt standardavtal for maskinhyra ABAM 242
  • Artikel

Våga ställ skadeståndskrav för att undvika rättsförlust

Avtalsparter kan känna sig obekväma med att framställa skadeståndskrav trots att skada uppkommit. Det kan finnas oro för negativ påverkan på affärsrelationen. Jaana Nilsson, advokat och partner, AG Advokat, berättar vad som gäller när det kommer till skadeståndskrav och hur situationen bäst hanteras.

Läs mer

Jaana Nilsson
  • Artikel

Bevisvärdet av sakkunnigutlåtande

Det är vanligt att utlåtanden från värderingsmän eller andra sakkunniga används som bevis vid tvist i domstol. En fråga som då uppstår är vilket bevisvärde som den sakkunniges utlåtande ska tillmätas. Frågan ställs på sin spets då den sakkunnige, på grund av exempelvis sekretessavtal, inte kan uppge vilket underlag hen grundar sin bedömning på. I NJA 2017 s. 261 har Högsta domstolen prövat just den frågan.

Läs mer

Banner artikel 2