Nyhetsrum
Nya regler för personalliggare m.m. föreslagna i augusti 2024
Utredningen 2022 års skatteförfarandeutredning – åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet har nyligen avslutat sitt arbete. Den 30 augusti 2024 överlämnades slutbetänkandet SOU 2024:61 Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare till regeringen.
Mot bakgrund av att det konstaterats finnas behov av ytterligare åtgärder för att begränsa skattefusk, arbetslivskriminalitet och motverka osund konkurrens har utredningens uppdrag varit att se över systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.
Utredningen har, i syfte att motverka fusk och arbetslivskriminalitet, lämnat förslag på åtgärder. Det gäller bland annat ett krav på elektroniska personalliggare i samtliga berörda branscher där personalliggare ska användas, utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket och justerade kontrollavgifter. Förslagen omfattar även exempelvis vilka uppgifter som ska lämnas av en utförare av rut- eller rotarbete vid begäran om utbetalning. De nya reglerna föreslås ska gälla från och med den 1 juli 2025 respektive den 1 januari 2026.
Närmare om elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser
Den 1 januari 2016 trädde bestämmelserna om elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser i Sverige i kraft i skatteförfarandelagen. Personalliggare infördes för att motverka svartarbete.
Den nya utredningen har omfattat en analys av hur regelverket fungerar och om ändringar kan ske för att öka effektiviteten samt förbättra arbetet emot skatteundandragande.
De aktuella förslagen gällande elektronisk personalliggare innebär utökade befogenheter för Skatteverket. Skatteverket föreslås bland annat kunna besluta om kontrollbesök även för att utreda om det finns behov av kontroll av uppgiftsskyldighet för den som beslutet om kontrollbesök gäller eller för den som utför eller kan antas utföra arbete i verksamhetslokalen eller på byggarbetsplatsen. Skatteverket föreslås även vid kontrollbesök ges en möjlighet att ställa frågor och granska personalliggare på plats. Den information som framkommer vid ett besök ska kunna stämmas av mot andra uppgifter som Skatteverket har.
Om en arbetstagare (inhyrd personal) som arbetar i en verksamhet som omfattas av krav på personalliggare har annan arbetsgivare än den näringsidkare som ansvarar för personalliggaren, ska uppgifter som identifierar arbetsgivaren dokumenteras i personalliggaren.
Det föreslås att kontrollavgifterna ska höjas. Avgifterna ska bestämmas utifrån gällande prisbasbelopp (som för år 2024 är 57 300 kr). Kontrollavgiften ska vara 25 procent av prisbasbeloppet för varje kontrolltillfälle, 50 procent av prisbasbeloppet för upprepade överträdelser inom ett år samt om byggherren underlåtit att lämna uppgift om när byggverksamhet ska påbörjas och var den ska bedrivas samt 5 procent av prisbasbeloppet för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i personalliggaren.
Utredningens förslag kommer nu att beredas i Regeringskansliet och utvecklingen följs.
Läs mer här.
Välkommen att kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan
Liknande nyheter
Byggsanktionsavgift mot vem? Entreprenadbolag m.fl. inte i fokus enligt högsta insats
Ansvaret för en byggsanktionsavgift är strikt, dvs. det spelar inte någon roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Högsta domstolen har nyligen i en dom den 6 februari 2025 i mål nr P 3650-23 ”Kallförrådet i Husie” prövat vilka förutsättningar som finns för att ta ut en byggsanktionsavgift.
Artikel skriven av Jaana Nilsson
AB 04:s reglering av konkurrerande förseningsorsaker
En fråga som ofta diskuteras är om entreprenören har en given rätt till tidsförlängning om det föreligger en omständighet som beställaren svarar för och som i sig innebär att det hade varit omöjligt för entreprenören att färdigställa entreprenaden i rätt tid. Jag tar följande exempel: entreprenören ska färdigställa sin entreprenad den 31 december ett visst år och för att entreprenörenska kunna utföra ett särskilt arbetsmoment behövs vissa handlingar, som beställaren har en avtalsenlig skyldighet att leverera tre månader före avtalat färdigställandedatum. Om beställaren levererar dessa handlingar först den 1 mars året efter, infinner sig frågan om detta förhållande ger entreprenören en automatisk rätt till tidsförlängning eller om beställaren kan erhålla förseningsvite på den grunden att entreprenören inte färdigställde entreprenaden vid den tidpunkt som var avtalad mellan parterna.
Artikel skriven av Fredrik Schedin
Möt vår medarbetare: Anders Malm
Anders Malm är en av våra nyckelpersoner inom finansiering och transaktioner här på byrån. Med sin långa och breda internationella erfarenhet hjälper han både svenska och utländska klienter att navigera komplexa affärer och finansiella strukturer.
Vi satte oss ner med Anders för att höra mer om hans resa, hans syn på finansieringsjuridik och vad han uppskattar mest med att jobba på AG Advokat.