Artikel

Den 1 juli 2026 är det slut på generella hänvisningar till "BBR"

Uppdatera hänvisningar i administrativa föreskrifter och andra malldokument

Från och med den 1 juli 2026 är generella hänvisningar till ”BBR” i avtal, tekniska beskrivningar och andra standarddokument inte längre korrekta. Det som tidigare reglerades i en samlad föreskrift, Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR, har nu delats upp i flera separata föreskrifter med egna BFS-nummer och olika teknikområden.

Formuleringar som exempelvis ”senaste version av BBR” blir missvisande, eftersom BBR inte längre finns kvar som en samlad föreskrift. 

Det kan därför finnas anledning att se över standardtexter, administrativa föreskrifter och mallar där hänvisningar till ”BBR” fortfarande förekommer, och vid behov ersätta dessa med mer precisa hänvisningar till relevanta föreskrifter eller med en generell hänvisning till ”tillämpliga och vid var tid gällande föreskrifter utfärdade av Boverket.

Boverkets omstrukturering av BBR

BBR har under lång tid varit ett samlat regelverk innehållande föreskrifter och allmänna råd kopplade till plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF). Tillsammans med EKS – Boverkets konstruktionsregler – har BBR utgjort den centrala tekniska regleringen för byggandet i Sverige.

Detta system har nu genomgått en omfattande omstrukturering. Det tidigare samlade regelverket BBR och EKS har ersatts av flera separata föreskrifter – i nuläget nio stycken – där varje föreskrift behandlar ett särskilt teknikområde.

De nya föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2025. I samband med ikraftträdandet infördes en övergångsperiod på ett år, under vilken byggherrar, med vissa undantag, kunde välja att tillämpa antingen de nya eller de tidigare reglerna. Från och med den 1 juli 2026 ska de nya föreskrifterna tillämpas fullt ut.

Den nya strukturen syftar till att göra regelverket mer överskådligt och tydligare avgränsa vilka krav som gäller inom respektive område. Genom att dela upp föreskrifterna ämnesvis är avsikten att det ska bli enklare för byggherrar, projektörer och byggnadsnämnder att identifiera och tillämpa relevanta bestämmelser.

Boverkets nya föreskrifter

TeknikområdeFöreskriftBFS-nr
AktsamhetBoverkets föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärderBFS 2024:4
Bärförmåga, stadga och beständighetBoverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m.BFS 2024:6
BrandskyddBoverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnaderBFS 2024:7
Hygien, hälsa och miljöBoverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfallBFS 2024:8
Säkerhet vid användningBoverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnaderBFS 2024:9
Skydd mot bullerBoverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnaderBFS 2024:10

Bostadsutformning

 

Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamålBFS 2024:11
Tillgänglighet och användbarhetBoverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmågaBFS 2024:12
TomterBoverkets föreskrifter om krav på tomter m.m.BFS 2024:13

Vad är egentligen nytt?

På de flesta områden är kraven i sak i stora delar oförändrade. Den mest påtagliga förändringen är i stället strukturell – ett tidigare samlat regelverk har ersatts av flera separata föreskrifter uppdelade efter teknikområde.

En betydande förändring är dock att systemet med juridiskt bindande föreskrifter som kompletteras med icke-bindande allmänna råd i princip överges. Anledningen är att de allmänna råden, trots att de juridiskt sett bara var rekommendationer, i praktiken fick en starkt normerande roll. Detta ansågs hämma innovation och utveckling, då byggherrar ofta kände sig tvingade att följa de exemplifierade lösningarna istället för att utveckla egna, potentiellt mer effektiva, metoder. När dessa nu i stor utsträckning försvinner lämnas ett större utrymme för byggherrar och projektörer att själva välja tekniska lösningar, så länge de kan visa att funktionskraven uppfylls.

De tidigare allmänna råden har antingen omvandlats till bindande föreskrifter, flyttats över till icke-bindande vägledningar eller tagits bort om de bedömts vara föråldrade eller sakna fortsatt relevans. Resultatet är ett regelverk som nästan uteslutande består av teknik- och materialneutrala funktionskrav. Det kan dock nämnas att ”allmänna råd” fortfarande, i begränsad omfattning, förekommer i de nya föreskrifterna, men med ett renodlat och snävare syfte än tidigare.

Nya skärpta energiföreskrifter

Ett område där mer materiella förändringar väntas är energihushållningen. Under 2026 förväntas nya och skärpta energiföreskrifter från Boverket, som en följd av EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD ((EU) 2024/1275). Direktivet syftar bland annat till att EU:s byggnadsbestånd ska bestå av nollutsläppsbyggnader senast 2050.

Till skillnad från övriga delar av BBR omfattas energihushållningsreglerna i avsnitt 9 inte av den nuvarande omstruktureringen. Skälet är att Boverket först måste invänta ändringar i plan- och bygglagen och samordna regelarbetet med genomförandet av EU-direktivet. Fram till dess kommer energikraven därför att ligga kvar i sin nuvarande form i BBR, innan nya separata energiföreskrifter införs senare under 2026.

De kommande föreskrifterna förväntas bl.a. innebära följande:

  • Skärpta krav på energiprestanda genom införandet av konceptet ”nollutsläppsbyggnad”. Kraven kommer att införas successivt och ska gälla nya offentligt ägda byggnader från 2028 och samtliga nya byggnader från 2030.
  • Ökat fokus på byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln genom krav på beräkning och redovisning av byggnadens globala uppvärmningspotential (livscykel-GWP), som successivt införs från 2028.
  • Skärpta krav på solenergiberedskap, inklusive krav på installation av solenergianläggningar på vissa nya och befintliga byggnader enligt en fastställd tidplan.
  • Utvidgade krav på hållbar mobilitet, där reglerna inte bara omfattar laddinfrastruktur för fordon utan även exempelvis cykelparkeringar.
  • Ökade krav på tekniska styrsystem, genom krav på installation av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning för att främja en mer energieffektiv drift av lokalbyggnader.

För byggherrar och fastighetsutvecklare innebär detta att energifrågorna kommer att få en ännu mer central roll i projektering och bygglovsprocesser under de kommande åren.

Håll kontakten

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Registrera dig till AG Advokats utskickslista och ta del av artiklar, nyheter och information om kommande kurser, seminarier och webbinarium.