Nyhetsrum

Färsk dom avgör ansvar för häxsot
Skriven av advokaten Johan Gadd, först publicerad 3 februari i Citymark.today
Häxsot, eller black magic dust som det också kallas, må vara begrepp som tagna ur en Harry Potter bok men är istället centrala ord som förekommer i ett färskt hyresrättsligt avgörande från Svea hovrätt.
I avgörandet hade lägenheter drabbats av svarta missfärgningar med karaktären av sot. För att sot ska uppstå krävs en förbränningsprocess, till exempel att man tänder ljus eller eldar i en öppen spis. Häxsot uppstår inte genom en förbränningsprocess utan bildas exempelvis genom termodiffusion, luftflöde eller elektromagnetiska fält. Häxsot har karaktären av en oljig sotig beläggning och är ett problem som helt plötsligt kan drabba en bostad eller en lokal. En fråga som var central i häxsotsavgörandet var hur man skulle hantera bevisfrågorna avseende skadan.
Högsta domstolen har i flera mål behandlat bevisfrågor i hyresrättsliga mål. I rättsfallet ”Badkarsskadan” konstaterade Högsta domstolen att en skada får antas ha vållats av hyresgästen, om det inte framkommer omständigheter som tyder på att skadan kan ha uppkommit på annat sätt. Domstolen konstaterade att badkar är egendom som normalt inte är åtkomlig för annan än hyresgästen och att en skada på ett badkar är en skada som typiskt sett uppkommer genom ovarsamhet. Bevisskyldigheten för hur en skada har uppkommit styrs alltså av om skadan är sådan att den typiskt sett uppkommer genom oaktsamhet.
Vid hinder och men i nyttjanderätten föreligger således ett presumtionsansvar innebärande att det föreligger en presumtion för att en skada har orsakats av hyresgästen om det är fråga om en skada som typiskt sett uppkommer genom oaktsamhet. Om hyresgästen har ett sådant presumtionsansvar så måste hyresgästen själv bevisa att hen inte är ansvarig för skadan.
I häxsotsmålet var orsaken till missfärgningen oklar och inte heller en skada som typiskt sett uppkommit genom en hyresgästs oaktsamhet. Därför kunde inte hyresgästerna åläggas ett presumtionsansvar. Utgångspunkten är då att hyresvärden är ansvarig för skadan om inte hyresvärden kan bevisa att hyresgästen har orsakat skadan. Eftersom hyresvärden inte kunde bevisa det så konstaterade hovrätten att hyresvärden var ansvarig för skadan som var av sådan karaktär att hyresvärden ålades att åtgärda missfärgningarna.
En viktig slutsats som kan dras från häxsotsavgörandet och praxis från Högsta domstolen beträffande skador i bostäder och lokaler är att hyresgästen ofta ansvarar för skador eftersom det är fråga om skador i utrymmen som hyresgästen ensamt disponerar. För att undkomma detta ansvar måste hyresgästen bevisa att hen inte är ansvarig för skadan. Skador som inte typiskt sett uppkommer genom oaktsamhet, såsom missfärgningen i häxsotsavgörandet, omfattas inte av detta presumtionsansvar innebärande att sådana skador svarar normalt sett hyresvärden för.
Av: Johan Gadd, advokat, AG Advokat
Liknande nyheter

Byggsanktionsavgift mot vem? Entreprenadbolag m.fl. inte i fokus enligt högsta insats
Ansvaret för en byggsanktionsavgift är strikt, dvs. det spelar inte någon roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Högsta domstolen har nyligen i en dom den 6 februari 2025 i mål nr P 3650-23 ”Kallförrådet i Husie” prövat vilka förutsättningar som finns för att ta ut en byggsanktionsavgift.
Artikel skriven av Jaana Nilsson

AB 04:s reglering av konkurrerande förseningsorsaker
En fråga som ofta diskuteras är om entreprenören har en given rätt till tidsförlängning om det föreligger en omständighet som beställaren svarar för och som i sig innebär att det hade varit omöjligt för entreprenören att färdigställa entreprenaden i rätt tid. Jag tar följande exempel: entreprenören ska färdigställa sin entreprenad den 31 december ett visst år och för att entreprenörenska kunna utföra ett särskilt arbetsmoment behövs vissa handlingar, som beställaren har en avtalsenlig skyldighet att leverera tre månader före avtalat färdigställandedatum. Om beställaren levererar dessa handlingar först den 1 mars året efter, infinner sig frågan om detta förhållande ger entreprenören en automatisk rätt till tidsförlängning eller om beställaren kan erhålla förseningsvite på den grunden att entreprenören inte färdigställde entreprenaden vid den tidpunkt som var avtalad mellan parterna.
Artikel skriven av Fredrik Schedin

Möt vår medarbetare: Anders Malm
Anders Malm är en av våra nyckelpersoner inom finansiering och transaktioner här på byrån. Med sin långa och breda internationella erfarenhet hjälper han både svenska och utländska klienter att navigera komplexa affärer och finansiella strukturer.
Vi satte oss ner med Anders för att höra mer om hans resa, hans syn på finansieringsjuridik och vad han uppskattar mest med att jobba på AG Advokat.