Ett väl genomarbetat förfrågningsunderlag är ofta avgörande för att en anläggningsentreprenad ska kunna genomföras effektivt – både ekonomiskt och tidsmässigt. Beställaren behöver få jämförbara anbud, medan entreprenören måste kunna förstå sitt åtagande och kalkylera kostnaderna på rätt premisser. AMA-systemet skapar ett gemensamt språk, men minskar risken för missförstånd endast om handlingarna hänger ihop.
AMA, RA och MER Anläggning 26 är en vidareutveckling av 2023 års utgåvor. Förändringarna består framför allt av en renare kodstruktur, tydligare gränsdragningar, uppdaterade råd och anvisningar samt anpassningar till nya arbetssätt, standarder och hållbarhetskrav.
Tre regelverk med olika funktioner
AMA, RA och MER fyller olika funktioner och får avtalsverkan på olika sätt.
AMA är ett referensverk med gemensamma krav på bland annat material, utförande, kvalitet och kontroll. Kraven blir inte automatiskt bindande. Det är de koder och rubriker som åberopas i den tekniska beskrivningen som blir relevanta för den aktuella entreprenaden.
RA är ett stöd för den som upprättar beskrivningen. Där finns råd om vilka projektspecifika uppgifter som bör anges och hur AMA-krav kan kompletteras eller ändras. RA innehåller också rubriker utan kravtext. Projektören behöver därför själv formulera de krav som ska gälla i projektet.
MER innehåller regler för mängdförteckning, mätning och ersättning. När MER anges som kontraktshandling blir regelverket tillämpligt i sin helhet. Samtidigt måste det arbete som tas upp i mängdförteckningen kravställas under motsvarande kod och rubrik i den tekniska beskrivningen.
Det är alltså avtalet som styr vilken generation som gäller. En ny utgåva blir inte automatiskt tillämplig i pågående eller kommande projekt. Den tekniska beskrivningen bör uttryckligen ange fackområde och utgåva, och olika generationer bör inte blandas mellan beskrivning, mängdförteckning och kalkylunderlag.
AMA Anläggning 26: främst struktur och gränsdragning
På AMA- och RA-sidan handlar nyheterna till stor del om att göra regelverken mer användbara och konsekventa. Tre områden är särskilt värda att uppmärksamma.
Bergschakt
Kodstrukturen för bergschakt har arbetats om och delas upp mellan bergschakt ovan jord och bergschakt under jord. Antalet särskilda tillägg har minskat och fler moment ska i stället ingå i ersättningen för den föreskrivna bergschaktningsklassen. Ändringen kan göra det lättare att beskriva arbetet och jämföra priser, men innebär också att både beställare och anbudsgivare behöver kontrollera vad som numera ingår i den valda koden.
Kraftnät
Gränsdragningen mellan AMA EL och AMA Anläggning har utretts och förtydligats för kraftnätsprojekt. Enkelt uttryckt beskrivs stolpar och linor i AMA EL, medan markarbetena beskrivs i AMA Anläggning.
Hållbarhet och resursanvändning
Den nya utgåvan innehåller flera förändringar med hållbarhetsfokus. Tillvaratagen jordmån har fått en tydligare och mer samlad kodstruktur för att underlätta återanvändning. Mätregler har också ändrats från area till volym för vissa arbeten. Därutöver har rådstext lagts till om avfall och förorenade massor, och AMA och RA har anpassats till den nya betongstandarden för att möjliggöra användning av klimatförbättrad betong.
MER Anläggning 26: förtydliganden som ett sätt att minska tvister
Flera av förtydligandena i MER kan kopplas till frågor som prövats i domstol eller annars skapat osäkerhet i branschen. Två frågor har särskilt stor praktisk betydelse.
Flera mängdförteckningar kräver en tydlig priskoppling
Kompletthetskravet innebär i korthet att de arbeten som ingår i entreprenörens åtagande ska tas upp i mängdförteckningen. I en dom från Svea hovrätt den 22 oktober 2020[1] prövades ett avtal med flera separata mängdförteckningar. Hovrätten godtog att förteckningarna lästes tillsammans, bland annat eftersom samtliga hade ingått i förfrågningsunderlaget och varit kända under anbudsskedet.
MER Anläggning 26 tydliggör att kompletthetskravet kan vara uppfyllt även när flera mängdförteckningar används. Förutsättningen är dock att sambandet tydliggörs i den kostnadsbärande mängdförteckningen. Den prissatta posten bör alltså uttryckligen ange om ersättningen även omfattar arbeten som redovisas i en annan förteckning.
Det är därför riskabelt att förlita sig på att omfattningen endast kan utläsas eller antydas i en teknisk beskrivning eller i en icke kostnadsbärande mängdförteckning. Den praktiska lärdomen är enkel; när flera förteckningar används behöver det finnas en tydlig brygga till den post där arbetet ska prissättas.
Definitionen av beställt arbete
Själva definitionen av hur ett arbete ska vara angivet för att ersättas har inte ändrats i den nya utgåvan av MER. Det arbete som mäts är fortfarande beställt och utfört arbete, innebärande att ev. begränsningar av arbetets omfattning som går att utläsa av mängdförteckningen och/eller den tekniska beskrivningen är förenlig med MER och därför gällande mellan parterna.[2] Däremot har det förtydligats att med beställt arbete avses arbete enligt mängdförteckningen eller avtalat ÄTA-arbete. Förtydligandet understryker vikten av en fungerande ÄTA-hantering. Om ett arbete ligger utanför mängdförteckningen bör parterna klarlägga beställning, omfattning och ersättningsform innan arbetet utförs.
Mängd, enhet eller belopp ska framgå
I MER i kapitlet Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler har ett några förtydliganden gjorts för att underlätta för dem som upprättar mängdförteckningar enligt MER.
När en kod i MER anger att arbete ska mätas och ersättas på det sätt som anges i mängdförteckningen ska beställaren ange mängd och mätenhet eller begära ett belopp för hela arbetet. Arbetet ska inte fyrstreckas eller flyttas till objektspecifika mät- och ersättningsregler som en genväg.
Det har också förtydligats att tabellen i SKRIVSÄTT I MÄNGDFÖRTECKNING och övriga tillämpningsanvisningar inte ska återges i inledning till en mängdförteckning eftersom MER, om den förtecknats på rätt sätt i administrativa föreskrifter som handling i grupp 6 är gällande som kontraktshandling.
De viktigaste nyheterna i AMA, RA och MER Anläggning 26 handlar om tydligare struktur och tillämpning. För att förtydligandena ska få genomslag i praktiken behöver den tekniska beskrivningen, mängdförteckningen och övriga kontraktshandlingar använda samma generation och hänga ihop. Lika viktigt är att prissättningen är tydlig och att arbeten utanför mängdförteckningen beställs och dokumenteras som ÄTA-arbeten innan de utförs. Sammantaget kan det ge bättre förutsättningar för jämförbara anbud, rättvisande kalkyler och färre tvister.
[1] Svea hovrätts dom den 22 oktober 2020 i mål T 7981-19.
[2] Jfr bl.a. Svea hovrätts dom den 9 april 2025 i mål T 9376-23 där hovrätten utifrån en tolkning av PRINCIPERNA FÖR MÄTNING i MER ogillade entreprenörens krav på ersättning för faktiskt utfört arbete.
