Byggsanktionsavgift mot vem? Entreprenadbolag m.fl. inte i fokus enligt högsta insats

Bland annat om byggande sker i strid med bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL) ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift av (1) den som när överträdelsen begicks var ägare till fastigheten eller byggnadsverket som överträdelsen avser, (2) den som begick överträdelsen eller (3) den som fått en fördel av överträdelsen (se 11 kap. 57 § PBL).

Ansvaret för en byggsanktionsavgift är strikt, dvs. det spelar inte någon roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Högsta domstolen har nyligen i en dom den 6 februari 2025 i mål nr P 3650-23 ”Kallförrådet i Husie” prövat vilka förutsättningar som finns för att ta ut en byggsanktionsavgift enligt andra punkten ovan.

Ett entreprenadbolag anlitades av en tomträttshavare för att bygga ett kallförråd. Entreprenadbolagets ställföreträdare (”ställföreträdaren”) angavs i ansökan om bygglov som sökande och ingen information fylldes i textrutorna för byggherre och ägare. Ställföreträdaren benämndes som byggherre av byggnadsnämnden i bygglovsprocessen. Kallförrådet uppfördes utan startbesked och byggnadsnämnden tog därför ut en byggsanktionsavgift av ställföreträdaren. Byggsanktionsavgiften överklagades därefter slutligt till Högsta domstolen, där den upphävdes.

Högsta domstolen uttalade som en bakgrund till sin prövning att vid bedömningen av vem avgiften ska riktas mot måste hänsyn tas till vilken sorts överträdelse det handlar om. Avgiften är straffliknande och det kräver varsamhet vid tillämpningen för att systemet ska vara rättssäkert (prop. 2009/10:170 s. 342). Det medför att ansvarskretsen inte kan vara samma vid alla slags överträdelser.

Högsta domstolen konstaterade att första punkten ovan tar sikte på ägaren och att det nästan alltid också är ägaren som ligger bakom åtgärden och är byggherre (den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten). Ägaren är då också den som begår överträdelsen enligt andra punkten. I de allra flesta fall är det även ägaren som kan få fördel av överträdelsen enligt tredje punkten.

Andra punkten, framhöll Högsta domstolen, kan däremot också avse situationer när annan än ägaren för egen räkning utför eller låter utföra en olovlig byggnadsåtgärd och även i de fallen bör ansvaret falla på den som ”står bakom” byggnationen. För den part som anlitas av annan att utföra arbete lämnades i det sammanhanget intressant information. Högsta domstolen uttalade nämligen att det inte är rimligt när någon för annans räkning utför arbete, till exempel en entreprenör som anlitats av ägaren, att denne ska drabbas av ett strikt ansvar för olovligt byggande. I sådana fall bör byggsanktionsavgift bara bli aktuellt om den som utför det praktiska arbetet har fått en fördel av överträdelsen, tredje punkten, eller om det finns speciella omständigheter (se NJA 1986 s. 97).

I det aktuella fallet konstaterade Högsta domstolen att ställföreträdaren företrädde den entreprenör som anlitats för att utföra arbetet. Ställföreträdaren var inte tomträttshavare, ägare, byggherre och hade inte för egen räkning byggt eller låtit bygga förrådet. Byggnadsnämnden hade inte heller påstått att ställföreträdaren fått fördel av överträdelsen och speciella omständigheter som skulle underbygga en byggsanktionsavgift mot honom saknades. Därmed saknades förutsättningar att ta ut sanktionsavgift av ställföreträdaren och beslutet upphävdes.

Har du frågor om byggsanktionsavgifter och under vilka förutsättningar det är möjligt för en byggnadsnämnd att ta ut dessa? Vi hjälper regelmässigt till vid överklaganden av felaktigt påförda avgifter.

Välkommen att kontakta oss.