Nyhetsrum

“What you see is what you get…NOT!”

Krönika av biträdande juristen Anton Isaksson, först publicerad i Byggvärlden.


”What you see is what you get!”. Så sade en butikssäljare till mig när jag som yngre pluggade i USA och skulle köpa en mobiltelefon som fungerade på det amerikanska telefonnätet. Jag hade valt ut det billigaste alternativet utan några specialfunktioner. Det gick att ringa och sms:a med mobilen, fler funktioner fanns i princip inte. Det fanns inte så mycket att förklara. Men jag var nöjd ändå! Efter att ha provat visningsexemplaret visste jag precis vad jag fick om jag köpte mobilen och priset var ju lågt. Man ska komma ihåg att detta var före iPhone 1 släppts och internet i mobilen blivit standard.

Varför tar jag upp detta i en text som har med byggjuridik att göra?

Det finns såklart flera avgörande skillnader mellan köp av en mobiltelefon eller någon annan lös sak (såsom exempelvis bil, båt eller TV) jämfört med köp av en entreprenad. En betydelsefull skillnad, kanske den viktigaste, är att en entreprenör aldrig till sin beställare kan säga som jänkaren i butiken sade till mig när jag köpte den där mobilen för nu över tio år sedan. En entreprenör kan inte säga ”hey man, what you see is what you get” och sedan hänvisa beställaren till att undersöka en färdig produkt inför att denne ska bestämma om köpet ska göras eller inte.

När entreprenadavtal ingås finns inget färdigproducerat att se och ta på. Det finns inget konkret köpeobjekt. När avtal skrivs existerar slutprodukten bara som en mer eller mindre konkretiserad idé eller vision. Vad entreprenören säljer till sin beställare är en tjänst, ett löfte om ett framtida utförande.

Man kan alltså säga att en entreprenad i detta hänseende per definition är motsatsen till en affär av samma slag som mitt mobilköp i USA. Detta faktum är något som ställer särskilda krav på avtalsparterna. När avtal ingås måste parterna på bästa sätt själva försöka tänka ut och tydligt bestämma föremålet för affären och innehållet i uppdraget. Vad är det egentligen för något som entreprenören säljer och tar betalt för? Vad är det som ska vara byggt när entreprenaden är färdigställd? Hur ska detta utföras?

Normalt bestäms uppdraget skriftligen med hjälp av kontrakt, administrativa föreskrifter, ritningar, beskrivningar och så vidare. Muntliga avtal förekommer dock som bekant. Det faktum att parterna i en entreprenad själva bestämmer föremålet för affären är något som i värsta fall kan generera konflikt om inte avtal skrivs med omsorg. Alla som jobbar inom byggbranschen känner igen detta. Konflikt kan exempelvis lätt uppkomma mellan parterna angående ÄTA-arbeten (ingår arbetet i det ursprungliga uppdraget eller är detta extra?) eller fel i entreprenaden (är entreprenaden utförd enligt parternas överenskommelse i avtalet?). Om uppdraget inte har preciserats tillräckligt kan det visa sig att parterna har olika syn på dessa frågor.

Många av mina kollegor har i tidigare krönikor skrivit om vikten av att noggrant tänka till och vara tydlig när avtal skrivs. Som minimum är skriftligt avtal att föredra. Ett syfte med detta är just att undvika sådana konflikter som beror på att en entreprenad till skillnad från andra köp inte är ”what you see is what you get” och att parterna på grund av detta kan ha olika syn på vad som ingår i entreprenaden. Min erfarenhet är att ett bra avtal som tydligt ringar in uppdraget är den bästa försäkringen mot dessa tidskrävande och kostsamma tvistefrågor.

När det-är-ju-inte-mitt-fel-känslan griper tag

”ÄTA! – vill jag skrika till beställaren, när den befintliga väggen visar sig luta kraftigt och jag måste anpassa med ett nytt regelverk.” Läs biträdande juristen Jonathans Sonnings krönika från Byggvärlden.

"Så får du rätt stöd i coronatider"

Regeringen har tagit nya beslut i försök att minska smittspridningen och många företag tvingas nu återigen göra förändringar i sina verksamheter för att möta de nya kraven. Lokalhyresmarknadens parter står därmed inför fortsatta utmaningar.