Nyhetsrum

Välkommen till ett nytt år av arbete – vare sig det är praktiskt eller på kontor

En norrländsk kollega berättade om de unga syskonbarnen som hade haft svårt att förstå att hon vid besök på hemorten jobbade på distans från datorn. Detta eftersom de flesta andra som de känner arbetar med något praktiskt yrke. Det fick mig att tänka tillbaka på en händelse som utspelade sig någonstans i en rättssal under en pågående entreprenadtvist.

 

När förhöret var klart, tittade sig vittnet runt i salen på oss juridiska ombud och domarna. Vittnet utbrast därefter med eftertryck ”då går JAG och ARBETAR nu”. Det följdes av skratt och svaret ”till skillnad från oss då menar du?” 

Vittnet, som var verksam inom byggbranschen, ansåg nog att han som arbetade med att bygga hus producerade något verkligt som gick att ta på. Till skillnad från oss finklädda där i salen som han verkade grubbla över vad vi egentligen producerade. Det är förstås riktigt att vi övriga i salen inte direkt producerar något som går att lägga händerna på (förutom inlagor och domar, men de räknas inte. Även om de ibland är tjocka och tunga som tegelstenar).

 

Vittnet placerade sig träffsäkert i kategorin för materiella tjänster som omfattar bland annat arbete på annans egendom och materiellt arbetsbeting. Helt enkelt sådana tjänster som kan knytas till ett fysiskt föremål. Han var också något på spåren med sin kommentar, för det vi sysslar med på dagarna skiljer sig faktiskt kraftigt, även från en teoretisk synvinkel, från hans dagliga sysselsättning.

De juridiska tjänster som advokater utför faller nämligen utanför begreppet materiell tjänst och betraktas istället tvärtom som en immateriell tjänst. Definitionen av begreppet immateriell tjänst är tjänster som inte kan knytas till ett fysiskt föremål. Det vi jurister gör, definieras av vad vi inte gör –vi arbetar inte med fysiska föremål. Det är alltså en negativ definition som är talande. Andra typiska yrken vars tjänster utgör immateriella tjänster är läkare, mäklare, journalist, konsult, arkitekt och revisor. Immateriella tjänster är för övrigt, precis som entreprenader, ett speciellt område på så sätt att det inte är lagreglerat. I likhet med entreprenader kan vägledning hämtas bland annat från köplagen. Även om de flesta entreprenader dessutom främst regleras av standardavtalen AB 04 och ABT 06 som redan i begreppsbestämningarna tryggt definierar vad som inom ramen för en entreprenad utgör ett ”arbete”.

 

Vittnets kommentar satte, troligen omedvetet, precis fingret på skillnaden mellan materiell och immateriell tjänst. Det var tydligt vad han premierade och såg som huvudregel kontra undantag. Det kan vi bjuda på, särskilt när undantaget ”det andra” är så utvecklande och spännande! Alla kategorier behövs dessutom och tur är väl det, att vi har olika fallenhet och att var och en kan bidra till samhällsnyttan på sitt sätt. God fortsättning på det nya arbetsåret!


Byggsanktionsavgift mot vem? Entreprenadbolag m.fl. inte i fokus enligt högsta insats

Ansvaret för en byggsanktionsavgift är strikt, dvs. det spelar inte någon roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Högsta domstolen har nyligen i en dom den 6 februari 2025 i mål nr P 3650-23 ”Kallförrådet i Husie” prövat vilka förutsättningar som finns för att ta ut en byggsanktionsavgift.

Artikel skriven av Jaana Nilsson

AB 04:s reglering av konkurrerande förseningsorsaker

En fråga som ofta diskuteras är om entreprenören har en given rätt till tidsförlängning om det föreligger en omständighet som beställaren svarar för och som i sig innebär att det hade varit omöjligt för entreprenören att färdigställa entreprenaden i rätt tid. Jag tar följande exempel: entreprenören ska färdigställa sin entreprenad den 31 december ett visst år och för att entreprenörenska kunna utföra ett särskilt arbetsmoment behövs vissa handlingar, som beställaren har en avtalsenlig skyldighet att leverera tre månader före avtalat färdigställandedatum. Om beställaren levererar dessa handlingar först den 1 mars året efter, infinner sig frågan om detta förhållande ger entreprenören en automatisk rätt till tidsförlängning eller om beställaren kan erhålla förseningsvite på den grunden att entreprenören inte färdigställde entreprenaden vid den tidpunkt som var avtalad mellan parterna.

Artikel skriven av Fredrik Schedin

Möt vår medarbetare: Anders Malm

Anders Malm är en av våra nyckelpersoner inom finansiering och transaktioner här på byrån. Med sin långa och breda internationella erfarenhet hjälper han både svenska och utländska klienter att navigera komplexa affärer och finansiella strukturer.
Vi satte oss ner med Anders för att höra mer om hans resa, hans syn på finansieringsjuridik och vad han uppskattar mest med att jobba på AG Advokat.