Nyhetsrum

Vad innebär Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för dig som byggherre, projektör och byggarbetsmiljösamordnare?

Att efter varje avklarad arbetsdag få komma hem oskadd borde vara en självklarhet. Byggbranschen som vi på AG Advokat arbetar med är tyvärr en olycksdrabbad bransch där arbetsplatsolyckor med dödlig utgång fortfarande förekommer varje år. Detta trots ett omfattande arbete med olika lovvärda branschinitiativ som samverkan för noll olyckor i byggbranschen genom Håll Nollan och Byggbranschens Säkerhetspark med upplevelsebaserad  utbildning för en säker arbetsmiljö för att nämna några exempel.

Det är många olika aktörer inblandade i genomförandet av en entreprenad, vilket ställer stora krav på samordning för att undvika olyckor. Att det också är en arbetsplats i ständig förändring med många aktörer, maskiner och fordon i rörelse pekas ofta ut som ytterligare en orsak till de höga olyckstalen inom bygg- och anläggningsprojekt.

De risker som förknippas med bygg- och anläggningsarbeten har medfört att den som låter utföra bygg- och anläggningsarbeten, i dagligt tal kallad byggherren, i arbetsmiljölagen ålagts särskilda uppgifter och ansvar för samordning, utöver arbetsgivaren som har det huvudsakliga ansvaret för att arbetstagarnas arbetsmiljö är trygg och säker.

Arbetsmiljöverket har sedan ett antal år arbetat med att se över de föreskrifter som reglerar de skyldigheter som aktörerna inom bygg- och anläggningsbranschen har. Från och med den 1 januari 2025 gäller nya föreskrifter. I dessa föreskrifter finns helt nya regler, men också regler som förtydligar och preciserar det ansvar som tidigare gällt. Det har införts en ny struktur för föreskrifterna med en sortering efter vilken roll en aktör har. Överlag är föreskrifterna lättare att hitta i, mer pedagogiska och lättlästa.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter anges vad som gäller för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och tillverkare av monteringsfärdiga byggnader och anläggningar. Fokusområden där ändringar införts i denna föreskrift är bl.a. följande;

  • Förebygga arbetsmiljörisker i tidigt skede
  • Samordna arbetsmiljöarbetet i byggprojektet
  • Kontrollera och följa upp arbetsmiljöarbetet
  • Överlämna arbetsmiljöarbetet på ett strukturerat sätt

Byggherren har ett övergripande ansvar för att arbetsmiljöarbetet i byggprojektet fungerar hela vägen och ska ha kunskap för att kunna ställa rätt arbetsmiljökrav samt följa upp byggarbetsmiljösamordnarnas arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöarbetet ska påbörjas tidigt, redan i planerings- och projekteringsfasen. Bas-P ska t.ex. så snart denne utsetts påbörja arbetet med arbetsmiljöplanen. Bas-U ska bl.a. ge klartecken till entreprenörerna innan dessa får påbörja sina arbeten först när entreprenörerna till Bas-U har lämnat uppgift om arbetsmiljörisker. De nya reglerna tydliggör hur kontroll och uppföljning ska ske så att alla led i ett byggprojekt förstår och följer arbetsmiljöreglerna.

Det är viktigt för dig som är byggherre, projektör och byggsamordnare att veta hur detta påverkar era arbeten. Uppräkningen i föreskrifterna om vilka arbeten som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter är lång och omfattar inte bara nybyggnadsprojekt, även underhållsarbeten omfattas av föreskrifterna. De nya föreskrifterna gäller inte bara projekt som inleds efter den 1 januari 2025, utan även de projekt som påbörjats dessförinnan och fortgår. Anpassningar i arbetssätt, ansvarsfördelning internt och i avtal kan vara nödvändiga för att kunna uppfylla de nya föreskrifterna.

Har du frågor om hur de nya reglerna påverkar verksamheten eller behov av att få utbildning? Tveka då inte att höra av dig till AG Advokat.


EU-rättens principer har betydelse vid tolkning av offentligt upphandlade entreprenadavtal

I ett nytt avgörande från EU-domstolen befästs att upphandlingsrättens principer om likabehandling och öppenhet är av betydelse även under avtalets fullgörandefas. Avgörandet bör beaktas vid upprättandet av avtal och kan ha inverkan på nationella entreprenadtvister. I denna artikel redogör advokaten Viktor Hård af Segerstad för EU-domstolens dom den 5 juni 2025 i mål C-82/24.

Möt vår medarbetare: Eric Ödling

Vi satte oss ner med Eric för att få höra mer om hur han hamnade på AG Advokat, vad han tycker är roligast med sitt jobb på byrån, och spana lite kring byrån i framtiden.

Behöver man bry sig om "Bergrumsdomen"?

Högsta domstolens dom – Bergrumsgaraget – från den 22 maj 2025 i mål T 1347-24 är av generellt intresse även om det faktum att domen rör just ett bergrum kan ge intryck av att så inte är fallet. Det är inte så många som ställs inför fenomenet hyra av bergrum.

Domen är för det första av intresse därför att den ger ledning för vad som kan utgöra ett hyresobjekt enligt JB 12 kap. För det andra därför att den tydligt illustrerar att bedömningen av vad som utgör hyra är objektiv, vad parterna tänkt är i det stora hela ointressant.

Angående första temat kan noteras att upplåtelsen avsåg ett parkeringsgarage beläget i ett bergrum. Garaget var – trots att det låg i ett bergum – sedvanligt utformat med tre våningsplan av betong vilka nåddes med anlagda körbanor. I garaget fanns ventilation, elinstallationer och dagvattenbrunnar. Detta ansågs alltså utgöra ett hus i JB 12 kap:s bemärkelse. Av generellt intresse är att HD klargör att begreppet hus ska ges ett vidsträckt tillämpningsområde. Utgångspunkt för om något ska utgöra ett hus är konstruktionens utformning och funktion. Att konstruktionen råkar finnas i ett bergrum är därför egentligen egalt.

Artikel skriven av Erika P Björkdahl