Nyhetsrum

Premiepensionens fondtorg ska upphandlas enligt en ny upphandlingslag – är Fondtorgsnämnden redo att upphandla och är fondbolagen redo att lämna anbud?
Bakgrund
Efter ett antal skandaler på den svenska premiepensionsmarknaden ingick Pensionsgruppens partier strax före julen år 2017 en överenskommelse om att vidta åtgärder för att säkerställa att premiepensionssystemet skulle bli tryggt och hållbart. Kraven som ställdes på fondbolag för att de skulle vara valbara för svenska premiepensionssparare hade visat sig vara för lågt ställda. Kraven skärptes visserligen inom ramen för redan då gällande s.k. anslutningssystem men Pensionsgruppen visade mer handlingskraft. Redan innan effekterna av de skärpta kraven hade hunnit utvärderas hade en utredning tillsatts, det tidigare anslutningssystemet skulle överges till förmån för ett ”upphandlat” fondtorg.
Nuläge
Fem år har gått sedan ovan nämnda överenskommelse. Upphandlingsområdet har nu utökats med en helt ny lag och en helt ny myndighet – Fondtorgsnämnden – som har till uppgift att upphandla, förvalta och granska valbara fonder i det nya svenska premiepensionssystemet. För upphandlingarna kommer lagen (2022:760) om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg tillämpas. Detta förändrar i grunden förutsättningarna för alla fondbolag som vill vara valbara i premiepensionssystemet.
Det kommer att vara öppet för alla fondbolag att delta i upphandlingarna, alla kommer dock inte tilldelas fondavtal. I framtiden kommer antalet valbara fonder nämligen att begränsas avsevärt enligt Fondtorgsnämndens egen uppskattning. Efter att upphandlingar av en viss fondkategori är klar kommer nuvarande fondavtal att sägas upp.
Fondtorgsnämnden ska i sina upphandlingar behandla de fondbolag som deltar i upphandlingarna på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Dessa principer, liksom många andra bestämmelser i den nya pensionsupphandlingslagen, känns igen från andra upphandlingslagar, t.ex. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Detsamma gäller de rättsmedel som står till buds för fondbolag som anser att det har blivit fel i upphandlingarna.
Enligt fondtorgsnämndens preliminära bedömning kommer de första upphandlingarna påbörjas redan under första kvartalet 2023. Att utforma tydliga och likabehandlande upphandlingsdokument som är förenliga med de grundläggande principer som kommer till uttryck i lagstiftningen saknar inte utmaningar, detsamma gäller att lämna anbud i offentliga upphandlingar. Vår erfarenhet är att en ovan inköpsorganisation i kombination med en ovan anbudsgivarmarknad kraftigt ökar risken för att det inte är de mest konkurrenskraftiga marknadserbjudandena som tilldelas avtal, utan de anbudsgivare som upprättar de bästa anbuden.
Även om Fondtorgsnämnden skulle lyckas rekrytera de främsta upphandlarna och även om fondbolagen har stor vana i att hantera regulatoriska utmaningar utgör upphandlingen av premiepensionens fondtorg ny materia. Vi hoppas givetvis att Fondtorgsnämnden ska lyckas med sitt uppdrag. Om avsikten alltjämt är att den första upphandlingen ska annonseras redan under det första kvartalet 2023 hoppas vi också att marknadsdialogen nu är i full gång. Några upphandlingsdokument på ”remiss” för marknaden att tycka till om, eller formaliserade marknadsundersökningar av annat slag, har oss veterligen ännu inte tillhandahållits. Däremot har Fondtorgsnämnden idag bjudit in fondförvaltare till en informationsträff i Stockholm fredagen den 18 november kl. 08.30.
AG Advokat följer även fortsättningsvis med spänning Fondtorgsnämndens arbete med upphandling av det nya fondtorget. Har ni några frågor om den nya fondupphandlingslagen kontakta gärna Viktoria Edelman eller Viktor Hård af Segerstad.
Liknande nyheter

EU-rättens principer har betydelse vid tolkning av offentligt upphandlade entreprenadavtal
I ett nytt avgörande från EU-domstolen befästs att upphandlingsrättens principer om likabehandling och öppenhet är av betydelse även under avtalets fullgörandefas. Avgörandet bör beaktas vid upprättandet av avtal och kan ha inverkan på nationella entreprenadtvister. I denna artikel redogör advokaten Viktor Hård af Segerstad för EU-domstolens dom den 5 juni 2025 i mål C-82/24.

Möt vår medarbetare: Eric Ödling
Vi satte oss ner med Eric för att få höra mer om hur han hamnade på AG Advokat, vad han tycker är roligast med sitt jobb på byrån, och spana lite kring byrån i framtiden.

Behöver man bry sig om "Bergrumsdomen"?
Högsta domstolens dom – Bergrumsgaraget – från den 22 maj 2025 i mål T 1347-24 är av generellt intresse även om det faktum att domen rör just ett bergrum kan ge intryck av att så inte är fallet. Det är inte så många som ställs inför fenomenet hyra av bergrum.
Domen är för det första av intresse därför att den ger ledning för vad som kan utgöra ett hyresobjekt enligt JB 12 kap. För det andra därför att den tydligt illustrerar att bedömningen av vad som utgör hyra är objektiv, vad parterna tänkt är i det stora hela ointressant.
Angående första temat kan noteras att upplåtelsen avsåg ett parkeringsgarage beläget i ett bergrum. Garaget var – trots att det låg i ett bergum – sedvanligt utformat med tre våningsplan av betong vilka nåddes med anlagda körbanor. I garaget fanns ventilation, elinstallationer och dagvattenbrunnar. Detta ansågs alltså utgöra ett hus i JB 12 kap:s bemärkelse. Av generellt intresse är att HD klargör att begreppet hus ska ges ett vidsträckt tillämpningsområde. Utgångspunkt för om något ska utgöra ett hus är konstruktionens utformning och funktion. Att konstruktionen råkar finnas i ett bergrum är därför egentligen egalt.
Artikel skriven av Erika P Björkdahl