Nyhetsrum

Nytt beslut från Högsta domstolen – utlåtande om branschpraxis utgör bevisning 

I entreprenadtvister är det inte ovanligt att parterna använder sig av branschyttranden för att ge kompletterande information om vad som är brukligt i en viss bransch. Det kan exempelvis ges in för att styrka hur standardavtalen ska tolkas och kan tillmätas vikt vid domstolens avgörande. Högsta domstolen meddelade nyligen ett partiellt prövningstillstånd för att pröva frågan om ett utlåtande om branschpraxis utgjorde bevisning eller om det skulle ses som ett rättsutlåtande (mål T 5269-23). Bedömningen påverkar möjligheten att åberopa utlåtandet i en högre instans, där det som huvudregel finns ett förbud mot att åberopa ett bevis som inte har lagts fram tidigare. Nya rättsliga synpunkter kan däremot föras fram utan begränsningar. Det är inte ovanligt att advokater använder branschyttranden som rättsutlåtanden trots att det egentligen är branschpraxis som de propagerar för varför Högsta domstolens klargörande i frågan är välkommet.

Det aktuella målet rörde fel vid en leverans av virke där bl.a. frågor om när köparen skulle ha undersökt virket och om reklamation hade gjorts inom skälig tid aktualiserades (Göta hovrätt, mål T 1989-22). Hovrättens dom överklagades till Högsta domstolen.

Under skriftväxlingen i Högsta domstolen åberopade leverantören ett utlåtande från Svenskt Trä, som utgör en del av branschorganisationen Skogsindustrierna, avseende branschpraxis. Beställaren ansåg att utlåtandet utgjorde bevisning som inte hade åberopats som sådan i lägre instanser och därför skulle avvisas i Högsta domstolen. Leverantören menade i stället att det inte var fråga om bevis utan om ett rättsutlåtande avseende vad som utgör god affärssed (jmf. 31 § första stycket köplagen) och att utlåtandet därför skulle tillåtas. Därtill hade handlingen getts in till hovrätten under huvudförhandlingen och åberopats som ett rättsutlåtande i samband med bolagets slutanförande.

Högsta domstolen hade därmed att ta ställning till om utlåtandet var att anse som ett bevis eller inte och, om det var att betrakta som ett bevis, om möjligheten att åberopa det påverkades av att det lagts fram i hovrätten.

Högsta domstolen konstaterade att påståenden om branschpraxis i regel är påståenden om vissa sakförhållanden som en part har att bevisa. Det är inte upp till parterna att bedöma den rättsliga relevansen av ett utlåtande, i stället är det domstolen som ska bedöma om det som åberopas är att kvalificera som ett rättsutlåtande eller som ett bevismedel om förekomsten av vissa sakförhållanden. Vid oklarheter åligger det domstolen att fastställa den processuella karaktären av det material som en part avser att föra in i målet och ta ställning till om det får läggas fram.

Det aktuella rättsutlåtandet innehöll bl.a. uttalanden om vad som i fråga om undersökning och reklamation av virke är en inarbetad och väl förankrad praxis i trävarubranschen. Högsta domstolen konstaterade att uttalandena utgjorde påståenden om existensen av vissa sakomständigheter och alltså kunde tjäna som bevisning om sakförhållanden som sedan, om de skulle anses bevisade, skulle kvalificeras rättsligt.

Högsta domstolen fann därmed att utlåtandet var att anse som ett bevis. Högsta domstolen konstaterade att det hade uppstått en otydlighet i hovrätten då utlåtandet hade lagts fram där och var ägnat att tjäna som bevisning, men det endast hade hänförts till som ett rättsutlåtande. Då hovrätten inte hade tillmätt utlåtandet betydelse som bevisning ansåg dock inte Högsta domstolen att hovrättens underlåtenhet att undanröja oklarheten hade inverkat på målets utgång. Hovrättens dom undanröjdes därför inte. Då det inte hade framkommit någon giltig ursäkt för att rättsutlåtandet inte hade åberopats som bevis i lägre rätt fick utlåtandet inte åberopas i Högsta domstolen.

Inom entreprenadrätten förekommer många tvister där parternas avtal har sin grund i standardavtalen AB 04 och ABT 06. Det är vanligt att frågor uppkommer som inte är tydligt reglerade i standardavtalen varför branschpraxis kan vara nödvändigt för utfyllnad eller tolkning av avtalen. Som ombud eller som part i en tvist är det då viktigt att ha i åtanke att branschpraxis utgör en sakomständighet som det ska föras bevis kring och inte (längre) kan föras in i en tvist i form av ett rättsutlåtande.


EU-rättens principer har betydelse vid tolkning av offentligt upphandlade entreprenadavtal

I ett nytt avgörande från EU-domstolen befästs att upphandlingsrättens principer om likabehandling och öppenhet är av betydelse även under avtalets fullgörandefas. Avgörandet bör beaktas vid upprättandet av avtal och kan ha inverkan på nationella entreprenadtvister. I denna artikel redogör advokaten Viktor Hård af Segerstad för EU-domstolens dom den 5 juni 2025 i mål C-82/24.

Möt vår medarbetare: Eric Ödling

Vi satte oss ner med Eric för att få höra mer om hur han hamnade på AG Advokat, vad han tycker är roligast med sitt jobb på byrån, och spana lite kring byrån i framtiden.

Behöver man bry sig om "Bergrumsdomen"?

Högsta domstolens dom – Bergrumsgaraget – från den 22 maj 2025 i mål T 1347-24 är av generellt intresse även om det faktum att domen rör just ett bergrum kan ge intryck av att så inte är fallet. Det är inte så många som ställs inför fenomenet hyra av bergrum.

Domen är för det första av intresse därför att den ger ledning för vad som kan utgöra ett hyresobjekt enligt JB 12 kap. För det andra därför att den tydligt illustrerar att bedömningen av vad som utgör hyra är objektiv, vad parterna tänkt är i det stora hela ointressant.

Angående första temat kan noteras att upplåtelsen avsåg ett parkeringsgarage beläget i ett bergrum. Garaget var – trots att det låg i ett bergum – sedvanligt utformat med tre våningsplan av betong vilka nåddes med anlagda körbanor. I garaget fanns ventilation, elinstallationer och dagvattenbrunnar. Detta ansågs alltså utgöra ett hus i JB 12 kap:s bemärkelse. Av generellt intresse är att HD klargör att begreppet hus ska ges ett vidsträckt tillämpningsområde. Utgångspunkt för om något ska utgöra ett hus är konstruktionens utformning och funktion. Att konstruktionen råkar finnas i ett bergrum är därför egentligen egalt.

Artikel skriven av Erika P Björkdahl