Nyhetsrum

Krav på implementering i entreprenadavtal av bankernas gemensamma villkor för finansiering av byggprojekt
Under 2023 införde flera storbanker särskilda villkor för kreditgivning till byggprojekt. Regelverket är ett resultat av Bankinitiativet Hållbar Byggbransch. Sedan den 1 november 2024 förväntas byggsektorns aktörer ha implementerat kontrollsystem som uppfyller de nya kravställningarna. Inarbetning av bankernas villkor i projektspecifika entreprenadavtal kommer i fortsättningen att vara ett krav/villkor i kreditavtalen.
Byggbranschen genomgår förändringar med fokus på utmaningar som skattefusk, bristfällig arbetsmiljö och illegal arbetskraft. Inom ramen för Bankinitiativet Hållbar Byggbransch har Danske Bank, Nordea, SBAB, SEB samt Swedbank och Sparbankerna tagit fram och överenskommit om ett gemensamt regelverk för beviljande av finansiering/krediter till byggprojekt. Handelsbanken har tagit fram och infört egna, liknande villkor inom ramen för samarbetets riktlinjer.
Regelverken innebär i korthet att:
- entreprenörer i alla led ska bakgrundskontrolleras och föranmälas, bland annat vad gäller skatteskulder och F-skatteregistrering
- kredittagaren, via tredje part, ska genomföra oannonserade fysiska arbetsplatskontroller, som exempelvis ska avse att samtliga individer på arbetsplatsen innehar arbetstillstånd och kan uppvisa giltig ID-handling
- ett kontrollsystem med rapporteringsfunktion ska integreras med den elektroniska personalliggaren på arbetsplatsen
Den här typen av krav och regleringar är i sig inget nytt, utan merparten av branschens fastighetsägare har sedan länge, i varierande grad och omfång, arbetat med samma slags kravställningar. Nyheten ligger i det samlade villkorspaketet, där kredittagaren ska säkerställa att varje bestämmelse efterlevs av samtliga entreprenörer på arbetsplatsen och att rapportering ska ske genom ett särskilt kontrollsystem. Sedan 1 november 2024 förväntas branschens aktörer ha implementerat kontrollsystem och rutiner som uppfyller kraven, varför det nu är troligt med en striktare tillämpning och närmare uppföljning från bankerna.
Hur bankernas villkor ska implementeras i de enskilda entreprenadavtalen är upp till beställaren/kredittagaren. Branschorganisationen Byggherrarna har nyligen introducerat ett relativt omfattande tilläggsavtalspaket i syfte att täcka in alla kravställningar gentemot entreprenörer och i förlängningen underentreprenörer. Vår bild är dock att många beställare redan har arbetat in villkoren i sina entreprenadavtal i ett mindre omfångsrikt format, inte sällan som en integrerad del av bolagets företagsanpassade administrativa föreskrifter. På så sätt undviks överlappande villkor och rangordningsproblematik. Går det att undvika ytterligare en avtalsbilaga som ska undertecknas är det nog dessutom många branschaktörer som ger tummen upp. Det finns nog ingen önskan om ytterligare blanketter, som ska undertecknas separat, i redan dokumenttunga entreprenader. Oavsett hur ansvaret förs vidare kvarstår dock det faktum att beställarens/kredittagarens rutiner för uppföljning och kontroll kommer att vara avgörande för reell regelefterlevnad. Hanteringen kan variera beroende av bl.a. val av upphandlingsform och vilken aktör som formellt ansvarar för den elektroniska personalliggaren.
Har du kommit i kontakt med bankernas branschgemensamma villkor för kreditgivning till byggprojekt och har frågor kring inarbetning och implementering? Tveka då inte att höra av dig till AG Advokat.
Välkommen att kontakta oss genom att fylla i formuläret nedan
Liknande nyheter

Byggsanktionsavgift mot vem? Entreprenadbolag m.fl. inte i fokus enligt högsta insats
Ansvaret för en byggsanktionsavgift är strikt, dvs. det spelar inte någon roll om överträdelsen skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Högsta domstolen har nyligen i en dom den 6 februari 2025 i mål nr P 3650-23 ”Kallförrådet i Husie” prövat vilka förutsättningar som finns för att ta ut en byggsanktionsavgift.
Artikel skriven av Jaana Nilsson

AB 04:s reglering av konkurrerande förseningsorsaker
En fråga som ofta diskuteras är om entreprenören har en given rätt till tidsförlängning om det föreligger en omständighet som beställaren svarar för och som i sig innebär att det hade varit omöjligt för entreprenören att färdigställa entreprenaden i rätt tid. Jag tar följande exempel: entreprenören ska färdigställa sin entreprenad den 31 december ett visst år och för att entreprenörenska kunna utföra ett särskilt arbetsmoment behövs vissa handlingar, som beställaren har en avtalsenlig skyldighet att leverera tre månader före avtalat färdigställandedatum. Om beställaren levererar dessa handlingar först den 1 mars året efter, infinner sig frågan om detta förhållande ger entreprenören en automatisk rätt till tidsförlängning eller om beställaren kan erhålla förseningsvite på den grunden att entreprenören inte färdigställde entreprenaden vid den tidpunkt som var avtalad mellan parterna.
Artikel skriven av Fredrik Schedin

Möt vår medarbetare: Anders Malm
Anders Malm är en av våra nyckelpersoner inom finansiering och transaktioner här på byrån. Med sin långa och breda internationella erfarenhet hjälper han både svenska och utländska klienter att navigera komplexa affärer och finansiella strukturer.
Vi satte oss ner med Anders för att höra mer om hans resa, hans syn på finansieringsjuridik och vad han uppskattar mest med att jobba på AG Advokat.